Snabba Cash: På riktigt!

För ungefär ett år sedan skrev jag ett blogginlägg om Jens Lapidus bok Snabba Cash. (http://lordensblogg.blogspot.com/2009/02/stockholm-noir-fortfarande-gangbart.html). Förra veckan var jag och såg filmen på bio. Jag fick positiva intryck av filmen. För även om boken utgör en mall för handlingen och karkatärerna, så står filmen sig relativt självständigt gentemot boken.

När jag var i tonåren släpptes kultfilmen Sökarna. Den handlade om ett gäng gymnasieungdomar i Stockholm som sökte kickar och till slut hamnade i allt grövre kriminalitet. Huvudrollen spelades av Liam Norberg, en vältränad kampsportskille med blond pagefrisyr, som givetvis blev en macho-förebild för tonårsgrabbar och en given flickmagnet. Problemet med Norberg var att han inte behövde anstränga sig särskilt hårt för att leva sig in i rollen som Jocke i Sökarna. Liam Norberg var nämligen kriminell på riktigt och strax efter att Sökarna släpptes dömdes han till 10.5 års fängelse för bland annat grovt rån och misshandel.

I Liam Norbergs självbiografi Insidan berättar han om sin kriminella karriär och om sitt medvetna val att göra karriär i Stockholms undre värld. Historien utspelas i början av 90-talet och sedan får man följa Liams uppgång och fall: om riktigt brutala rån, misshandelsfall och framför allt om de personer som ingick i hans "kampsportsgäng" Örnligan, men också om tiden innanför murarna och ångesten det genererar att bli frihetsberövad och hunsad av myndigheter. Liams berättelse känns som Snabba Cash: fast i verkligheten, förflyttad till 90-talet.

Killen i Snabba Cash-filmen som spelar den serbiske torpeden Mrado gör en lysande insats. Kanske hade inte han, likt Liam Norberg, heller särskilt svårt att leva sig in i sin roll. Han är nämligen dömd tillsammans med Norberg i verkligheten för det uppmärksammade 930-miljonersrånet. (http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5net_mot_Gotabanken_1990). Så även där binds Norbergs bok ihop med Snabba Cash. Det blir också extra intressant att få inblick i Stockholms gudfader Milan Sevos kriminella karriär. Han stod Liam Norberg väldigt nära, och trots att Liam idag har bytt bana och blivit frälst fanns han med på Sevos 40-årsfest i Belgrad.

Tyvärr har Liams bok endel problem. Språket är alldeles för krystat, för många beskrivningar som enbart blir jobbiga i längden. Dessutom har boken några rejäla svackor: några kapitel som faktiskt är relativt ointressanta att läsa. Det som emellertid drar ner betyget mest är att han inte gör en uppföljning av de personer han nämner genomgående i boken. Vissa pseudonymer som René med Käppen, Falken, Ferrari-Steven osv får vi följa under hela Liams tioåriga berättelse. Men sedan tar det slut. Vad händer med alla dessa? Det insinueras att René börjar med rökheroin, men sedan lämnas denna figur. Därmed känns boken inte riktigt färdig. Trots detta får Insidan fem frihetsberövade fångar av tio möjliga. För den som vill läsa så finns den att få tag på i vilken stormarknad som helst. Nedan kan ni se ett utdrag ur Sökarna. Liam är som sagt den blonda killen. Här tillsammans med Thorsten Flinck.