Vik hädan mörker!

Traditionellt sett har jag aldrig varit emot kyla, mörker och snö. Dessa väderförhållanden har varit normala inslag i det svenka klimatet. Det har även förefallit aningen charmigt med vinter i mitt tidigare liv. Jag har aldrig böjt för att vistas i mörkret eller, vad jag kan erinra mig om, längtat efter ljus.

Så är det emellertid inte längre. Nu är jag förbaskat trött på att gå omkring och småhuttra och ständigt lämna och komma hem till hemmet när det är mörkt ute. Kölden som lamslagit Sverige den senaste tiden får väl visserligen ses som exceptionell, men ändå.

Tur är väl då att man har kompisar som lyser upp tillvaron på mer än ett sätt. Inom en snar framtid anordnas en sommarfest mitt i vintern, som förhoppningsvis kommer bringa ljus och värme under lång tid framöver. Dessutom har en nära vän gett sig in i solariebranschen, vilket man givetvis nyttjat. För trots rapporter om solariesolandets fara går det inte komma ifrån att man känner sig mycket fräschare och en aning gladare efter en vilstelse i solariet under vintertiden. Förmodligen gäller samma gyllene regel för solariet som med allt annat: lagom är bäst!

Det är slående hur Ted Gärdestads uppmaning stämde. I någon mening är vi alla barn, även vi som har nått vuxenvärlden. Att jag som råbarkad black metal-fantast länkar till nedanstående videoklipp kan te sig märkligt för vissa. För er som känner mig väl vet att jag vurmat för låten i minst tio års tid. Gärdestad må ha varit vilsen, men det är svårt att ta miste på den genuina godheten i den musik som han och brorsan Kenneth skapade. Så ni alla som inte ska på sommarfest: låt texten och musiken lysa upp i vintermörkret. I låttiteln finner ni också nästa juls julklappstips. Skriv ner och ta fram i december när klapparna ska inhandlas...:)