Sanningen om Annika Östberg

Fallet Annika Östberg har varit en sann följetong under hela min uppväxt. Östberg dömdes för dubbelmord 1981 i USA. Sedan dess har medierna rapporterat om hur den blåögda Östberg blivit offer för illvillga och kriminella män å ena sidan och det vedervärdiga amerikanska rättssystemet å den andra.

Svenska stjärnreportrar har kontinuerligt besökt Östberg i det hemska fängelset på andra sidan Atlanten och förmedlat bilden av den snygga, unga och i princip oskyldigt dömda Annika Östberg i etablerad media. Bilden som målats upp har varit att Annika endast närvarade när hennes dåvarande pojkvän sköt ihjäl en kötthandlare. På den efterföljande flykten sköt samme påtända pojkvän ihjäl en hjälpsam polis. I ryggen och bakuvudet. Annika råkade bara vara tillsammans med fel kille.

Östbergs snyfthistoria har via media engagerat näst intill en hel svensk nation. Det är väl självklart att Annika ska sitta i svenskt fängelse, och max något år. Hon var ju själv ett offer. På hennes hemsida står det också att läsa om just mordhändelserna : Annika stod nu ensam som ansvarig för två mord som hon inte i något av fallen begått men som hon kände och fortfarande känner stor sorg över. (http://www.annikadeasy.org/who_is_annika_se.html)
Trots att man vet hur media ständigt förvränger saker lät jag mig själv (och säkert många med mig) duperas av deras ensidiga bild av Annika. Den generella åsikten i Sverige är ju att amerikaner är dumma. Det är klart att de är så dumma att de kan sätta en oskyldig söt blondin från Sverige i fängelse på livstid för två mord hon absolut inte i realiteten har begått. Eller?

I samband med att Annika beviljades flytt från amerikanskt fängelse till svenskt nyligen började den sanna bilden av Östberg uppdagas. I går sändes också en debatt i ärendet hos Lennart Ekdal på tv. Det var rätt skrämmande att lyssna och bevittna hur mediaeliten medvetet försökt att lura sina läsare och vitmåla Östberg.

Sanningen är att Annika Östberg vid tidpunkten för mordet var tungt kriminellt belastad. Hon hade länge försörjt sig på narkotikahandel och koppleri. Dessutom dömdes hon i mitten av 70-talet för knivdråp. Det ska tillstås att Annika Östberg erkände sig skyldig till
dubbelmorden på kötthandlaren och polismannen. Hon tog också på sig det moraliska ansvaret för brotten.

Av polisutredningen framgår bland annat att Östberg uppmanat pojkvännen att stjäla den skjutne polismannens plånbok och att hon aktivt laddat om pojkvännens vapen vid morden och polisjakten. Det stod enligt utredningen utom allt tvivel att morden begåtts av paret i samförstånd. Detta har också Östberg erkänt. Med dessa uppgifter i beaktning kan man möjligtvis förstå att amerikanarna och offrens anhöriga har motsatt sig en flytt av Östberg. I mediabruset efter att nämnda uppgifter har kommit till ytan har Östbergs gärning jämförts med polismorden i Malexander. En inte så dum jämförelse faktiskt. Ponera att Tony Olsson vore norsk medborgare och att de hade mycket mildare straff där. Skulle de avrättade Malexanderpolisernas anhöriga gå med på en flytt till "human" norsk fångvård? Skulle svenska myndigheter göra det? Man försöker oftast agera klarsynt och förhålla sig kritisk till media, men i fallet Östberg lyckades media även lura Lorden på sanningen. Läs polisutredningen om Östbergs brott här : http://www.kriminalkanalen.se/wp-content/uploads/2009/04/annika_ostberg_dom.pdf