torsdag 2 april 2009

Diskriminera alla eller ingen i folkhälsans namn

Trender kommer och går. Vissa består, men de flesta förvsinner. Andra tvingas bort av olika skäl. Långt in på 1900-talet var tobaksrökning en trend. Nästan alla rökte. Såväl arbetare som societetsfolk. Långt in på 70-talet rökte man också överallt. I bilen, i hemmet, i köket, i barnkammaren och på sjukhusen. Ett vanligt argument som den äldre generationen rökare ständigt åberopar är att man inte visste om farorna med rökning på den tiden.

Under de senaste 15 åren har dock röktrenden vänt. Eller vänt, många röker fortfarande men synen på rökning har förändrats. Idag är rökningen något smutsigt, fult och träskaktigt. Man får automatiskt låg status i gemene mans ögon om man röker. Trots att en stor andel människor fortfarande nyttjar rökning- i smyg. Andra gamla rökare har gått över till snuset, som också står skyhögt över rökningen i hierarkin över människans laster.

Sedan larmrapporter kom om vilka skador som rökning orsakar har stat och myndigheter gjort allt i sin makt för att tvinga bort rökningstrenden och mobba rökarna. Först chockhöjde man priserna på cigaretter, sedan förbjöd man rökning på krogen och idag har många kommuner infört förbud mot att röka på arbetstid. Allt i folkhälsans namn. Människans valfrihet värnas tydligen bara på pappret.

Visst finns det många positiva folkhälsoaspekter med att försöka få bort rökningen, men i ärlighetens namn, borde man inte förbjuda och tvinga bort en massa andra saker i samma namn då också? Varför är alkohol ok? Varför är det ok att vara fet? Varför ta bilen till jobbet? Varför äta kyckling till middag? Varför ha oskyddad sex? Varför spela våldsamma TV-spel? Personligen bryr jag mig väl inte så mycket om att just rökare har diskriminerats den senaste tiden, själv klarar jag mig mycket bra utan cigaretter. Problemet är bara att jag skulle vilja kunna ta en cigarett om jag vill utan att bli dömd av en massa moralmänniskor, vars egna liv säkerligen innehåller större synder än att röka en cigarett. Av allt att döma lär jag och Mona Sahlin vara av samma åsikt denna gång :)




4 kommentarer:

Tomas sa...

Frågan är om Mona inte lagt ner blossandet, annars får hon nog göra det i smyg. Som du säger, rökarnas sociala status försämras hela tiden. Deltar väl själv undermedvetet i den där kollektiva mobben med mina tankar numer, men säger ingenting.Tycker mest synd om rökarna. Höll själv på i en massa år.
Men det är svårt att tycka annat än att det ser dinosaurieaktigt (på ett förlegat sätt) med folk som står och drar i sig cyanid frivilligt. Just väldigt självdestruktivt, och till ingen nytta.Man blir ju varken gladare eller hög på det heller.
Med rönen man har idag om skadligheten börjar rökarna alltmer anta narkomaners eller alkoholisters status.

Lorden sa...

Tomas-->

Visst är det så. Samhället driver en omedveten eller medveten kampanj för att reducera rökare till narkomaners status. Detta har gått väldigt snabbt. Rökarna får skamset låta sig tryckas ner längre och längre. För vissa kan det nog vara rätt jobbigt. Det finns ju nämligen de som jämför svårigeheten med att sluta röka med svårigheten med att sluta med heroin.

Vi lever som sagt i en tid där en bild på prinsessan Madeleine med en cigarett i mungipan blir förstasidestoff, och där en rökande minister eller partiledare redan från början anses ha oerhörda "lik i garderoben".

Anonym sa...

My Lord,
Jag tycker snarare att det blivit så att cigaretter, liksom alkohol, möjligen "onyttig"mat (kanske tom oskyddat sex), blivit mer av festkonsumtion. Dricker du alkohol till lunch tittar nog folk lite snett, kanske om du springer på rökpaus också. Men på fest bolmar många för fullt.
Å de är väl rätt "sunt". Vi feströker, festdricker, festknarkar, festfrossar. Så länge vi kan hålla de till den nivån så, de stora folkhälsoproblemen som också kostar på såväl personligt som offentligplan är ju när de blir vardags(över)konsumtion.

Angående folkhälsan, så visst 17 försöker staten på alla möjliga sätt att styra våra konsumtionsmönster i "rätt" riktning.

Dämpa våra alkoholkonsumtion med monopol o förbud av reklam, vi har ingar riktiga varningtexter på fetmat men likväl en massa nyckelhål o annat för att uppmuntra "sunda val", offentligt finansierad kollektiv trafik, kampanjer för skyddat sex o suventionerad utskänkning av prev.medel, åldersgränser för film och granskning av våldsamma TV-spel.

Upplysning och icke-bindande försök till styrning är väl en sak, svårare är då den mer totala gränsen för den fria vilja, när något blir olagligt. Ofta mycket kulturellt styrt.

Sen e de ju rååå töntigt att det blir en nyhet att "madde" röker. Men de har de ju varit länge, tror du tom har publicerade de urroliga klippet där knögen "blir påkommen som smygrökare på nobelfesten"

http://www.youtube.com/watch?v=tw35FuHrE_4&feature

Men visst, alla dessa vanor anses säga oss någonting om vem man "är". Man ser gärna ner på de som anses ha "dåliga vanor" ofta kopplas det ihop med dumhet (tjockisar) eller definieras som sjukdom/missbruk.
På personlig nivå är det förkastligt att förkasta men vad gäller staten är jag mer kluven vad gäller insatser för att skydda oss från oss själva. Är dock nog mer liberal än vad du kanske tror. :O)

/Tyra

Anonym sa...

varfor inte:)