Monas Team: förtroendevalda med mycket förtroende?

Nästa år stundar ett väldigt intressant riksdagsval. Javisst, det är 1.5 år kvar, men ständigt görs nya opinionsmätningar, partiledarna duellerar och intrigerar med varandra om vartannat. Därmed känns valet riktigt hett för en gångs skull.

Länge har opinionen talat för att det blir ett regeringsskifte efter valet 2010. Men nyligen publicerades siffror som visar att utgången inte längre är lika självklar. Efter socialdemokraternas valförlust byttes den bufflige men rätt kunnige Göran Persson ut mot en mer jordnära och folklig Mona Sahlin. Mona, som länge varit nära att överta makten i partiet, men som samtidigt delar Sveriges största parti i två läger: de som hatar och de som älskar henne. Hon är en kontroversiell filur och politiker. I flera avseenden. Och jag vägrar att tro att det enbart beror, som många verkar tro, på att hon är en kvinna.

Alliansens hårda krav på höjd A-kasseavgift fick stora delar av svenskarna att slå bakut och Alliansens väljarstöd tappade därmed efter valsegern. Sakta men säkert har dock Alliansen infriat sina vallöften och därmed har också förtroendet ökat för regeringen igen. Lägg även till att Reinfeldt och co stått relativt starkt i finanskristider samtidigt som Mona Sahlin (givetvis) sjabblade när hon skulle välja bundsförvanter i sin framtida koalition.

Mona Sahlin har även valt att byta ut stora delar av kretsen som verkade runt den förre statsministern Göran Persson. Det känns som att hon (givetvis) vill hålla sig till de personer som hon går bäst ihop med. Det kan emellertid vara ett farligt drag då förtroende för folkvalada hos många går hand i hand med kompetens. Mona, som själv helt saknar akademisk utbildning, kommer i egenskap av statsminister att uttala sig offentligt om komplexa samhällsfrågor. Hon har redan gjort det. Det blir lite märkligt när hon uttalar sig om finanskriser och hur staten bör agera i SAAB-krisens kölvatten när hennes enda merit i CV:t förutom yrkespolitiker är diskare. Att ha åsikter och realpolitiska lösningar på problem (som ingår i politikers arbete) kräver kunskap om de områden man vill påverka.

Givetvis rör sig dagens politiker med en stab av sakkunniga rådgivare, så en enskild politiker kommer aldrig att stå ensam vid sina beslut. Men det är svårt att se hur Monas politiska dream team kommer att se ut vid ett maktskifte 2010. Att vi förutom en diskare till statsminister kommer att få en tågmästare (Lars Ohly) på en annan minsiterpost är ett faktum. När Göran Perssons närmaste man, akademikern och strategen Pär Nuder nu lämnar riksdagen, och blivit vänd ryggen av Mona Sahlin, ersätts han av den gamla dokusåpadeltagaren Jan Emanuel Johansson. Bli inte förvånad om polaren Johansson erbjuds en ministerpost i en framtida regering. Kanske bjuder även Sahlin in sin bästa kompis Rickard Wolff till att få leda ett utskott. Eller varför inte locka tillbaka den gamle parhästen i proffsboxningsfrågan Paolo Roberto in i partiet och politikens finrum? Utgången av valet 2010 kommer som sagt att bli minst sagt intressant. Lorden kommer med säkerhet att få återkomma med framtida inlägg i den kommande valrörelsen. Beware!