Bristande respekt för auktoriteter

En förekommande uppfattning i samhället är att medborgare, företrädesvis yngre, tappar respekten för auktoriteter i allt högre utsträckning. Äldre och vuxenvärlden tas inte på allvar och poliser, myndigheter och lärare ses som fiender. Det har förmodligen alltid funnits en fientlighet mot auktoriteter bland unga, men förut hade man åtminstone respekten kvar gentemot dem.

I veckan publicerades flera olika artiklar som påvisar att ungdomars respekt för auktoriteter håller på att urholkas eller försvinna helt. I Aftonbladet skrev man om hur ofta lärare utsätts för våld, hot och trakasserier från elever. Den 3/2-09 redogjordes det för att det under förra året anmäldes över 500 unika fall där elever terroriserat sina lärare. Möjligen kan anmälningsbenägenheten ha ökat, men tidningen redovisade ett trettiotal unika fall mer ingående. Det var allt från grova misshandlar till psykisk terror. Samtidigt som lärarens makt att agera har reducerats, har våldet mot yrkeskåren ökat.

Lagen, förordningar och bestämmelser verkar helt och hållet sluta upp på elevens sida vid en konflikt. Oberoende av vad dessa har gjort. Utbildningsminister Jan Björklund utlovar en attitydförändring och större maktbefogenheter till lärarkåren. Ja, han blev tydligen till och med (upp)rörd av artiklarna. Det kan bli intressant. Problemet är väl bara att utbildningsministern efter nästa val lika gärna kan heta Lars Ohly. Då fösrvinner förmodligen både betyg, lärare, regler och den gnutta ansvar dagens skolelever idag kan tillskriva sig själva i skolan.

I en annan artikel, dock inte i Aftonbladet, redovisade man ungefär samtidigt att polisanmälningar mot just polisen har ökat markant. (http://www.bt.se/nyheter/tt_inrikes/fler-poliser-anmals-for-tjanstefel(1126240).gm) Det intressanta i sammanhanget är att det just är unga som är mer anmälningsbenägna. Jag är ingen fan av polisbrutalitet och kan tycka att polisen ibland tar sig alldeles för stora friheter, men de måste ändå kunna få utföra sitt jobb utan att ständigt anmälas. Unga verkar vara väldigt medvetna om sina rättigheter i samhället men samtidigt omedvetna om sina skyldighter till det. Att kasta sten och spotta mot poliser är inte ok. Lika lite som att polisen brukar onödigt våld. Men bara för att de utför sitt arbete och att det råkar drabba unga bör de inte anmälas.

Under flera år har det rapporterats om stenkastning och om allmänt upprorisk attityd i våra förorter. Upprorsmakarna är oftast unga och de drabbade är allt som oftast uniformerade yrkesgrupper (som kan ses som auktoritära). Det är dock inte bara poliser som är hårdast drabbade. Även yrkeschaufförer, brandmän och ambulansförare blir allt oftare utsatta för hot och våld. I vissa områden vägrar de helt enkelt att utföra sitt arbete. Samtidigt mjäkar sig ansvariga politiker och sopar problemen under mattan och skyller på ett övergripande samhällsproblem. Ett samhällsproblem som ingen tar tag i och löser. Resultatet av mjäket blir en utökad respektlöshet gentemot överheten. Ingenting händer ju. En respektlöshet som sprider sig till andra samhällssfärer och som snart kan vara en utvecklad epidemi.