onsdag 20 augusti 2008

Sanningen om lärarnas "förintelsekunskap"

Idag hade flera tidningar och övriga medier som huvudnyhet att svenska lärare inte vet tillräckligt om förintelsen för att kunna undervisa om den. Enligt uppgift ska 5000 lärare ha svarat på frågor som tillhandahållits av Forum för levande historia. Endast 2 av dessa 5000 lyckades kamma hem full pott på frågorna. En bedrövlig siffra vid första anblicken.

Om man gräver lite djupare är dock siffran inte fullt så bedrövlig som man kanske kan tycka från början. Den svenska historieundervisningen premierar idag ett sammanhangstänkande snarare än ett detaljkunskapsdito. Det är bättre att förstå processer, helheter och orsakssamband, än att exempelvis kunna rabbla alla amerikanska presidenter i kronologisk ordning. Detaljer är givetvis viktigt för att kunna förstå helheter, men i dagens informationsflöde kan vilken person som helst få fram sådana genom ett enkelt musklick eller med hjälp av ett uppslagsverk.

Jag förmodar att den moderna läraren således främst ska fungera som en ledare, en guide som ger eleverna möjligheten att förstå och utveckla ett analytiskt tänkande. En lärare bör också ha en gedigen detaljkunskap, att kunna allt kan ju vara en lärares ambition, men i realiteten är det omöjligt att uppnå. Historien är som alla förstår full av detaljer.

Förintelsen är givetvis en viktig nutidshistorisk händelse. Men hur kan forum för levande historia anse att en lärare ska kunna allt i detalj kring förintelsen (och en hel del som inte har med den att göra) för att kunna lära ut om den, diskutera anledningar, bakgrund, orsaker och verkan? Det blir helt bisarrt. Främst är frågorna som ställdes till lärarna löjligt detaljstyrda, en kunskapssyn som knappast utgår från vår moderna. Vidare kan man fråga sig hur en lärare ska kunna skapa sig detaljer om ALLTING i historien för att kunna lära ut om det. Ska en lärare kunna hela valresultatet i kosackvalet 1928 utantill för att kunna undervisa om svensk politik? Måste en lärare kunna samtliga kejsare under Romarriket för att undervisa om Antiken? Eller antalet finnar på Lennart Daléus rygg för att kunna nämna Centerpartiet? Ja, ni förstår tanken...

Vissa frågor är givetvis relevanta som forum för levande historia har ställt, och det är pinsamt att vissa lärare uppenbarligen har haft svårt att besvara några av dem. Men att dra slutsatsen att svenska lärare inte kan tillräckligt om förintelsen för att bedriva undervisningen om den, genom ställda frågor är absurt. Svensk historieundervisning kanske enbart ska utgå från förintelsen?! Det verkar vara det som forum för levande historia verkar tycka. Att få dylik detaljkunskap om hela historien som tydligen krävs för att undervisa om förintelsen, skulle nämligen ta lika lång tid som vårt civiliserade samhälle har existerat.

Här kan ni själva se de frågor som det tydligen är skamligt att den svenska lärarkåren inte har alla rätt på: och det kring ett enskilt historiskt fenomen.

Vilka av följande läger byggdes huvudsakligen för att mörda judar?

1. Dachau

a) Ja, b) Nej, c) Vet ej

2. Chelmnoa

a ) Ja, b) Nej, c) Vet ej

3. Treblinka

a ) Ja, b) Nej, c) Vet ej

4. Katyn

a) Ja, b) Nej, c) Vet ej

5. Hadamar

a) Ja, b) Nej, c) Vet ej

6. Gulag

a) Ja, b) Nej, c) Vet ej

7. Bergen-Belsen

a) Ja, b) Nej, c) Vet ej

(Ovanstående del borde väl alla lärare ha samtliga rätt på i och för sig...)

8. Många tyskar deltog i de tyska styrkornas omfattande avrättningar av civila judar under Förintelsen. Om en person vägrade att delta i avrättningarna, vad skulle, enligt vad du vet, ha hänt med den personen? a) Personen skulle ha blivit avrättad, b) Personen skulle inte ha blivit avrättad men skulle ha sänts till ett koncentrationsläger, c) Familjen i Tyskland skulle ha löpt stor risk att avrättas, d) Personen skulle ha omplacerats eller på annat sätt blivit befriad från att delta i morden, e) Ingenting skulle ha hänt.

9. Systemet med koncentrationsläger infördes kort efter att Nazistpartiet tagit över makten i Tyskland. Det var inte bara judar som fängslades i lägren och det dröjde en tid innan judar fängslades enbart på grund av sin etniska tillhörighet. Vilket år skedde de första massarresteringarna av judar på denna grund?a) 1933, b) 1935, c) 1938, d) 1939, e) 1940, f) 1941, g) 1942, h) Vet ej

10. Hur stor andel av den tyska befolkningen var judar (i den mening att de tillhörde en judisk församling) 1933? a) Mindre än 1 %, b) 1-5 %, c) 6-15 %, d) 16-30 %, e) Mer än 30 %, f) Vet ej

11. Hur stor andel av de judiska barnen i Europa dödades under andra världskriget?a) 0-20 %, b) 21-40 %, c) 41-60 %, d) 61-80 %, e) 81-100 %

12. Under perioden för nazityskland förföljdes och mördades romer. Detta folkmord har ett eget namn som används ibland. Vilket?a) Porrajmos, b) Shoa, c) Alnaqba, d) Förintelsen, e) Vet ej

13. Den politiska förföljelsen av romer inleddes redan innan Hitlers maktövertagande och tilltog i omfattning och intensitet fram till ett fullskaligt folkmord. Romer som grupp var inte enhetlig, inte ens i nazisternas ögon. Vilken grupp av romer ansåg nazisterna vara den som vållade det Tredje riket störst problem? a) De "renrasiga romerna", b) Romer på ockuperad mark, c) Romer från blandäktenskap med icke-romer, d) Kringresande romer, e) Vet ej

2 kommentarer:

Anonym sa...

My Lord,
Jag har kännt Lorden länge och vi har långt ifrån samma åsikter, vi har därför munhuggits en hel del.
Om/när mina inlägg blir mer frekventa kommer detta att märkas.

Trots det håller jag Lorden som en av de intellektuellt mest högstående jag träffat :)

I denna fråga delar vi dock uppfattning. Forum för levande historia är skrämmande i sin föråldrade syn på kunskap och lärarens roll i klassrummet.
De måste vara viktigare att få igång en diskussion om vilka krafter som drev fram nazismen och kommunismen.

Att lära av historien är inte att kunna den utantill.

Jag tillhör dem som tycker att historia skall prioriteras i undervisningen, men jag tycker man kan ifrågasätta är varför man alltid börjar bakifrån. Visst kan finns det en poäng i att se utveckling av idéer och skeenden. Men jag tillhör dem som läst om stenåldern x-antal gånger men känner att vi knappt hann med vad man ibland kallar "nutidshistoria".
Oj, lång "kommentar"
My Lord!

Lorden sa...

anonym-->

Tackar för de orden. Kul att du håller med mig i min argumentation (denna gång). Vidare har du flera poänger angående din syn på historia.

Det kan ju finnas fördelar att studera historia "kronologiskt", men det finns ingenting som säger att man också kan anlägga exempelvis ett tematiskt perspektiv.

Nutidshistoria (1900-tal) är jag själv väldigt intresserad av, eftersom det skett så radikala samhällsförändringar på så kort tid. För den intresserade så kan jag rekommendera "100 års historia", som gjordes av Hans Villius och Olle Häger i samband med senaste millennieskiftet. Det bör ge en djup insikt hos de flesta historieintresserade...