Idiotisk "utslussning" av missbrukare

Mitt, en gång, så lugna bostadsområde har de senaste åren genomgått en radikal förändring till det sämre. Den främsta anledningen därtill är det boende för missbrukare, som upprättats ett kvarter från min bostad. I normala fall skulle jag nog inte ha så stora problem med just vårdhem, men efter att ha levt i detta s.k. hems närhet ett tag, är det faktiskt svårt att förstå logiken med det. Dekadensen är total bland boendets hyresgäster och fränder.

Hem för missbrukare är, som sagt, helt ok när de upprättas i vårdsyfte. Men att som nu klumpa ihop en massa aktiva missbrukare i ett stort hyreshus, och tro att detta ska främja en nykter tillvaro för dessa, är ingenting annat än ren idioti. För vi som ser hyresgästernas beteende med egna ögon, kan definitivt intyga att det inte handlar om någon sund utslussning eller anpassning till samhället. Det spelar ingen roll vilken tid på dygnet man passerar området. Man möter ständigt någon skränig, påtänd eller knölfull individ (eller grupp av indvidier) när man vistas utomhus i området. Även om man kanske borde slappna av så är det mänskligt att man är på helspänn i interaktionen med dessa. Eftersom de aldrig är nyktra, kan man heller inte räkna med att deras beteende ska vara särskilt rationellt. Och det är rätt jobbigt att hela tiden behöva kolla sig över axeln.

Det finns helt enkelt ingen vits eller syfte med kommunens socialpolitik inom detta område. Att bedriva detta "projekt" lär såväl på kort som lång sikt vara samhällsekonomiskt förkastligt. Det finns heller inga legitima skäl att utsätta skattebetalande medborgare för en så tydlig hotbild, nedskräpning och oljud som missbrukarnas leverne för med sig. Polisen cirkulerar förvisso i området flera gånger om dagen, men det är ändå ingen säkerhetsgaranti för att ingenting inträffar. Det har redan skett flera misshandelsfall, inbrott, stölder och bränder i anslutning till boendet. Givetvis drar klientelet till sig likasinnade från andra stadsdelar. Öppen droghandel är heller inget ovanligt.

Det ska understrykas att detta inlägg inte är ett påhopp på missbrukare som indivder (även om många tyvärr beter sig riktigt sunkigt under påverkan) utan på systemet som tillåter detta sociala och personliga förfall. Till att börja med kan du som missbrukare inte få privilegiet att bo tillsammans med dina missbrukande kompisar mitt inne i centrala delarna av staden (nära systembolag etc.). Ett område som är eftertraktat, eller i alla fall som en gång i tiden var det. Vidare måste man sprida ut dem i olika stadsdelar så att laglösa "nästen" kan undivkas. Om missbrukarna ändå ska tillåtas att bo på samma ställe, så ska det givetvis ske under uppsikt av vårdare. I en sådan situation måste också total drogfrihet råda om det ska ge några positiva samhälleliga effekter.

I förlängningen handlar det här fenomenet, precis som så många andra, om ekonomi. Någon hyresvärd lär göra sig en rejäl hacka på att bistå kommunenes missbrukare med bostäder. Hyresgästerna har inga större krav på hyresvärden, så länge de lämnas ifred. Omkostnaderna blir små samtidigt som hyresavtalet med kommunen inbringar stora månatliga inkomster. Ytterligare en ful bieffekt av ultrakaptialismens spelregler. Och återigen drabbas många människors välfärd på grund av få människors girighet. Riv boendet nu!