Musikbranschen mobiliserar

Jag har sedan länge varit ett stort fan av youtubefenomenet. På youtube har man kunnat hitta allt från kommersiella videos av världsartister till riktiga rariteter av mer undergroundbetonade akter. Därför har youtube gett upphov till många trevliga stunder, såväl på fest som i vardagssammanhang.

På senare tid har flera, av Lorden flitigt spelade, klipp försvunnit. Det började med att den Neil Young-låt jag la ut för några veckor sedan (Restless Consumer) plötsligt inte fanns längre. anledningen var upphovsrättsliga skäl. Det bolag som äger Neil Youngs musik har förmodligen plockat bort videon.

Samma sak hände i lördags. Efter några kalla ville jag och en polare givetvis se och lyssna på Kid Rocks All summer long. Efter flera sökningar på youtube insåg vi att den inte längre fanns där. När vi sökte efter låten på Lordens blogg (eftersom jag publicerat den låten här) kom samma besked som när man försökte spela Neil Young-låten. Ägarna till All summer long-videon har alltså plockat bort låten och videon.

Detta är nog bara början på en utveckling där den giriga musikbranschen kommer att mobilisera alla sina krafter för att suga ut medborgare på extra pengar och beröva dem glädje och kulturella upplevelser. Kid Rock hade visserligen över en miljon träffar på Youtube och Neil Young tusentals, men inser inte skivbolagen att youtube snarare höjer en artists attraktionsvärde än sänker den? Youtube bidrar till ökad skivförsäljning och fler konsertbesökare. Dessutom är Kid Rock, Neil Young och deras bolagsägare så jävla rika att de inte behöver bekymra sig över om några människor vill knäcka en bira och kolla på en video på youtube en lördagkväll.

I ovan nämnda fall är det tveksamt om artisterna ställer sig negativa till att deras musik florerar på youtube. Det finns dock flera kända fall där stora artister och musikgrupper aktivt tagit ställning mot nerladdningsfenomenet (som ju faktiskt youtube i och för sig inte är en del utav) och till och med försökt komma åt enstaka fildelare. Det mest kända exemplet är väl Metallica. Pinsamt att ett av världens största (hård)rockband glömmer vart de kommer ifrån och blir så giriga. Trist att mina "idoler" på det tidiga 90-talet sjunker så lågt. Med det bandets ställningstagande för snålhet och dumhet försvann också respekten för dem. Hoppas att jag inte behöver ta avstånd från fler idoler nu när musikbranschen så tydligt börjar mobilisera mot de enskilda musikälskarna.