SD i offentlig debatt.

Efter det förra allmänna valets framgångar kan inte det politiska och mediala etablissemanget hålla ute Sverigedemokraterna från den offentliga debatten längre. Partiet har länge ignorerats och tystats, men när partiet erhöll omkring 3 % av väljarstödet insåg dock övriga partier i allmänhet, och Socialdemokraterna (som förlorar väljare till SD) i synnerhet, att de måste byta strategi i sitt bemötande av SD.

Socialdemokraterna har sedan sin partistämma 2006 utarbetat en strategi för hur de ska bemöta Sverigedemokraternas argument. Av förra årets debatt mellan Mona Sahlin (S) och Jimmie Åkesson (SD) är det dock oklart vilken strategin är. Tydligt var i alla fall att Mona Sahlin förlorade den verbala bataljen på knock out. Kul i alla fall att Socialdemokraterna äntligen vågar ta debatten.

Med nästa års val till EU-parlamentet i åtanke, sände Agenda igår ett intressant reportage om just SD:s chanser och hur de etablerade partierna ska bemöta partiet. Att Sverigedemokraternas partiledare fick uttala sig (i ett reportage, i studion fick han inte plats) tyder också på att även media inser att de måste släppa in partiet i den offentliga debatten. Partiet växer stadigt och har i flera opinionsundersökningar haft större stöd än "Allianspartiet" KD. Det vore en skymf mot de svenska väljarna att stänga ute ett så stort parti från debatter, reportage och sakliga nyhetsinslag.

I Agendas studio satt proffstyckaren nummer ett när det gäller "högerextrema partier", Anna Lena Lodenius. Trots Lodenius tidigare negativa inställning till SD, var hon rikitgt saklig i sina argument. Enligt Lodenius bör man givetvis låta Sverigedemokraterna vara en del av den offentliga debatten. Lodenius menade, helt korrekt, att partiet inte (längre) kan kallas rasistiskt och att partiet utom alla tvivel vilar på demokratiska grundvalar. Trots att partiet redan i partinamnet deklarerar att de är just demokrater, så har diverse (extrem)vänsterfolk och andra politiska konspiratörer ibland hävdat motsatsen.

Med på länk från Danmark fanns också en historiker och politisk sakkunig. Med sin stilrena frisyr (flint) deklarerade han att partier som SD måste få politiskt och massmedialt utrymme. Väljarna suktar efter ett sådant alternativ. I Danmark har Dansk Folkeparti funnits länge. De kan ses som den danska motsvarigheten till SD. I dags dato har de över 13 % av det danska väljarstödet. De har också blivit en legitim del av det danska politiska etablissemanget. Samtidigt har de under de senaste åren satt den politiska agendan i Danmark. De andra partierna har tvingats att föra upp invandringen på dagordningen. Flera etablerade partier har även tagit efter Dansk Folkepartis politik och ställt sig bakom vissa av partiets förslag förslag. Dansk Folkepartis partiledare Pia Kjaersgaard är en av Danmarks mest könda politiker. Även i Frankrike (Front National), Österrike (FPÖ), Belgien (Vlaams block) etc har liknande partier stort stöd. Det blir allt tydligt att väljarna i Europa behöver ett dylikt politiskt alternativ. Sverige är inget undantag.

Den danska experten sa sedan något oerhört klokt då Agendas programledare Karin Hübinette, frågade hur Danmark hade mött högerexterma partier. Vadå högerextrema? Menar du hgerradikala? Partier som Dansk Folkeparti och Sverigedemokraterna är nämligen varken eller, blev hans svar. Man kan inte sätta in vare sig Dansk Folkeparti, Sverigedemokraterna eller Front National på en höger- vänsterskala. Det gör inte heller partierna själva. De tillhör centrum. Kanske mer vänster än höger. Välfärd ska betalas via höga skatter, och att de är extrema, menade dansken, var ett löjligt påstående. 13% av den danska väljarkåren är inte extremister. Precis som när miljöpartierna i slutet av 70-talet fick sitt genombrott, fanns inga partier med miljöfrågan på sin agenda. På den tiden fanns inte heller den problematik och svårigheter som massinvandringen de facto har fört med sig. Men världen är ständigt föränderlig. Idag synliggörs dessa problem. Kanske inte i media, men problematiken upplevs uppenbarligen i människors vardag. Att ett parti som vill minska på invandringen sår framgångar är därför inte konstigt.

Givetvis är Socialdemokraterna ängsliga, och även KD. Sverigedemokraterna plockar nämligen anhängare både från höger och vänster. Att de stora partierna då ska förvägra SD i debatten för att de själva vill hålla sig kvar i maktpositioner är givetvis inte demokratiskt. I en demokrati utgår makten från folket. Därmed bör alla seriösa politiska alternativ ha liknande möjligheter att presentera sig själva och sitt politiska program. Därefter är det sedan upp till väljarna att avgöra vad som är det bästa alternativet för deras vardagsliv och för samhället i stort. Det är det som utgör ryggraden i den politiska aspekten av begreppet demokrati. Endast i dikaturer tystas meningsmotståndare eller obekväma personer, partier eller organisationer ned. Därför är det självklaret att SD ska få vara en del i den offentliga debatten.