onsdag 23 april 2008

Samuel Huntington och konfliktteori

Den amerikanske statsvetaren och professorn Samuel P Huntington (f. 1927) vållade stor debatt när han 1996 släppte sin bok The Clash of Civilizations - Remaking of World Order, eller Civilisationernas kamp: mot en ny världsordning, som boken heter översatt på svenska.

I boken redogör Huntington för hur världsliga konflikter har uppstått efter det kalla kriget och hur de kommer att se ut i framtiden. Huntington menar att nationella konflikter har spelat ut sin roll. Istället kommer konflikterna i framtiden att bestå mellan olika civilisationer. I Huntingtons terminologi innebär civilisationer främst kulturer och världsreligioner. Det är alltså, enligt Huntington, inte nationella dispyter och angelägenheter som kommer att leda till konflikt i framtiden. istället är det skillnander mellan världens olika kulturella idésystem och världsreligioner som kommer att utlösa konflikter. Huntingtons uppdelning av världens civilisationer ser ut enligt följande:

Vissa civilisationer löper större risk att hamna i konflikt med varandra än andra. Det största konflikthotet ligger, enligt Huntington, mellan den västliga civilisationen, som skandinavien, (väst)Europa och Nordamerika tillhör och Islam. Även den ortodoxa civilisationen löper stora risker att hamna i konflikt med den muslimska. Kina, med sin konfucianism riskerar att hamna i konflikt med oss i väst och med Islam. Den Sydamerikanska civilisationen löper, enligt Huntington, endast risk att hamna i konflikt med USA. Även den sydafrikanska civilisationen riskerar att hamna i konflikt med Islam.

Huntingtons teser är i och för sig inte nya. Beroende på vilken historiesyn man anammar kan man med lätthet finna att konflikter tidigare bestått mellan just civilisationer. Det 30-åriga kriget, exempelvis kan ses som ett religionskrig lika gärna som ett maktpolitiskt. Det speciella med Huntingtons tes är dock att han uteslutande ser civilisationernas religiösa och kulturella skillnader som orsaksförklaringar till internationella konflikter.

Som stöd till sin tes anger Huntington konflikterna på Balkan (tidigt 90-tal) och oroligheterna i Tjetjenien. Även Indien-Pakistan-konflikten kan ses som stöd för Huntingtons tes. Men det Huntington förutspådde har faktiskt fortsatt. Europa försöker ena sig ännu mer och spänningen mellan olika civilisationer trappas upp. Huntingtons bok kom också innan elfte september-attackerna, men även denna händelse stöder ju onekligen Huntingtons teorier. Samma sak med Serbien- Kosovo- konflikten. Ryssland tar (givetvis) det ortodoxa Serbiens parti mot det muslimska Kosovo...

Kritiken mot Huntingtons teorier är att hans teser inte kan appliceras på alla konflikthärdar...än. Huntington ifrågasätts ständigt eftersom hans teorier i förlängningen skulle innebära att utopin om det mångkulturella samhället, där civilisationerna lever sida vid sida från början, är dömt att misslyckas. Och att säga något sådant tycks vara det ondaste man kan säga, inte utanför Europa, men väl inannför. Huntington har vid något tillfälle påpekat att den sydamerikanska massinvandringen som sker till USA, främst via Mexico kommer att splittra nationen och leda till ökad segregation och inre konflikter i landet. Kollar man på gängbildning, segregering och samhällsklimat i USA, så får man anta att det ligger lite i Huntingtons ståndpunkt.

Huruvida Huntington har rätt eller inte är upp till var och en att begrunda. Men nog är hans teser intressanta, då man faktiskt kan applicera dem på i princip alla moderna konflikter. Man kan också ha hans tankar i åtanke när Sverige bygger nya moskéer (nu näst i Skärholmen), ger statligt bidrag för att utbilda Imamer och mottar 100 000 "flyktingar" per år, de allra flesta muslimer. Men Huntington har säkert fel. Tiden lär väl utvisa...

Inga kommentarer: