onsdag 3 september 2008

Hellre främja terror än att bli beskylld för etnisk diskriminering?

Grannfejden i Vojakkala, en by utanför Haparanda, har under de senaste 20 åren uppmärksammats flitigt i media. I centrum står en familj (idag bestående av en pappa och åtta barn). Pappan och sönerna har ett digert brottsregister och har tillsmmans med kvinnorna i familjen terroriserat sina grannar i åratal. Grannfamilj efter grannfamilj har tvingats flytta. Terrorn har utgjorts av blottningar, glåpord, grova misshandlar och dråpförsök. Ikväll var det Uppdrag gransknings tur att beskriva terrorn i Vojakkala.

Grannarna har hamnat i en mardröm. Trots hundratals polisanmälningar, inspelade videobevis och vädjan på sina bara knän har myndigheterna struntat i byinvånarna. Ingen vågar ta tag i problemet. Ärendena har antingen lagts ner (förutom de grova våldsbrott som utövats av familjemedlemmarna) och har bollats mellan polis, åklagare, socialen och kommunledning. Samtliga myndigheter skyller ifrån sig ansvaret, inget gör något åt problemet och samhällsmedborgarna blir lidande. Våld och terror får råda i samhället. Byinvånarna förklarar myndigheternas flathet med ett ord: rädsla.

Varför är då myndigheterna rädda? Jo, den idag nio personer stora familjen, som ligger bakom terrorn, är romer. Enligt familjen själva är de utsatta för trakasserier och menar att det är synd om dem för att de är en minoritet. Ingen kan förstå deras problem då någon utanför familjen inte är en minoritet i Vojakkala med omnejd. Familjen skriker alltså etnisk diskriminering trots att det är de själva (ungefär 20 vittnesmål från vanliga barnfamiljer, grannar och bybor, videosekvenser, domar etc styrker denna tes) som utövar terror. Haparanda kommun är uppenbarligen så rädda för att bli kallade rasister eller dylikt, att de riskerar sina övriga kommuninvånares säkerhet och år efter år utsätter desamma för våld och terror. Beteendet från Haparandas myndigheter är ett kvitto på att mjäkighet går före säkerhet. Och att det sociala skyddsnätet för den laglydige medborgaren sedan länge är historia, åtminstone i Haparanda kommun.

2 kommentarer:

Anonym sa...

My Lord,
Det vet du väl att vara underdog är ett fettkraftigt maktmedel.

Lorden sa...

anonym-->

Jo, och eftersom vi har flera miljoner invånare i Sverige som hävdar att de är "underdogs" lever vi i ett farligt samhälle. I synnerhet om Haparanda kommuns agerande blir praxis.