onsdag 23 januari 2008

Kapitalismens negativa inverkan på bildning och lärande

Ibland har undertecknad gått hårt åt (ultra)kapitalismen på denna blogg. Om någon undrar är jag inte någon förespråkare av planekonomi, men heller inte av extrem kapitalism. Jag får tyvärr (!) kapitulera inför lagom-mentaliteten och välja en gyllene medelväg i denna samhällsekonomiska fråga. En sak är dock säker. Dagens samhälle är allt för styrt av kapitalistiska tankegångar. Ur flera samhällsaspekter är detta faktum negativt. Det här inlägget ska behandla hur medborgarnas bildnings- och kunskapskapital i förlängningen urholkas av kapitalismen.

För bara några decennier sedan var det självklart att landets ungdomar skulle gå i kommunala skolor. Därmed fick eleverna i Sverige en någorlunda likriktad skoltid när det gäller krav, betygsättning och undervisningsinnehåll. I takt med den extrema kapitalismens intrång i samhället insåg personer att man kunde tjäna pengar på att starta friskolor. I början av 90-talet fanns mindre än 70 gymnsiefriskolor, idag finns det över 300. Drygt 15 % av gymnasieeleverna går idag i friskolor. (http://www.friskola.se/Om_friskolor_Friskolorna_i_siffror_DXNI-25907_.aspx) Varför är friskolorna (som är ett barn av extremkapitalismen) i förlängningen då ett hot mot bildning och lärande? Det finns flera anledningar...

Resultatet av de nystartade friskolorna har inneburit en oerhörd konkurrens om elevunderlaget. Alla skolor vill ha så många elever som möjligt till sin verksamhet. Ju fler elever, desto större vinst för friskolorna (som kan ses som företag). Kampen om eleverna har blivit desperat. För att locka elever till sig skyltar friskolor med alla möjliga "förmåner". Någon låter eleverna enbart ha några få undervinsingstimmar om dagen i skolan. Resten av dagen är de lediga. Varje dag får eleverna sovmorgon och får dessutom sluta tidigt. En annan bjuder eleverna på en dator. I gengäld (friskolan vill/måste ju kompensera den eknomiska kostnaden för datorn) får eleverna inga nya läromedel, eller tillgång till varken kurator eller sjuksköterska på skolan. En tredje talar om individanpassat lärande och låter eleven själva i princip sköta hela sitt undervisningsupplägg. Jippi, jag vill lära mig allt om AC MILAN...

Om man själv var i tonåren och skulle välja gymnasieskola skulle det givetvis locka med en ny dator, eller varför inte sovmorgon varje dag? Att man sedan får dras med gratis läromedel från svenskt näringsliv, eller annan sponsrad propaganda, i undervisningen spelar inte så stor roll för en femtonåring. Att sedan sitta hemma och jobba istället för att befinna sig i skolmiljö kan knappast vara stimulerande för individens sociala och ansvarsfulla egenskaper. Inte heller får eleven träning i förmåga att samarbeta. I slutändan är denna utveckling, ur ett kunskap- och bildningsperspektiv förkastligt. kapitalismen har drivit fram skolalternativ som premierar slapphet, okrititiskt tänkande och oklara riktlinjer för vad eleven ska lära sig under sin studiegång. Kunskapsbanken hos elever som tar studenten lär skilja sig enormt beroende på vart dessa har gått i skolan och vilken typ av skola de har befunnit sig i. Därmed hämmas även den svenska skolans kontinuitetstanke.

Ett annat viktigt intrument som friskolor lockar med är höga betyg. Det finns till och med exempel på att rektorer, på företrädesvis friskolor, har ändrat lärares betyg på elever, för att de har varit "för lågt satta". Syftet är givetvis att förbättra statistiken. Den skola som har högst betygsgenomsnitt är också den bästa. Vilket sjukligt och idiotiskt resonemang. Vem vinner i förlängningen på inflationen på betygssätnningen? Samhället? Knappast. Här gör etablerad media som vanligt fel. På löpsedlar kan man ofta se rubriker som: HÄR FINNS DE BÄSTA SKOLORNA. Som måttstock har man skolans genomsnittliga betyg. Helt förkastligt, okritiskt och fördummande. Lärare, trivsel, reell kunskap, klimat och vetenskaplighet är bara några komponenter man bortser ifrån i dylika "rapporter".

Friskolorna ligger allt som oftast i topp när det gäller höga betyg. Är det för att eleverna är bättre där? Nej, förklaringen är givetvis att man, genom att sätta höga betyg, lockar nya elever till sin verksamhet. Därmed fyller friskolorna sin funktion i det kapitalistiska samhället. Att tjäna ännu mer pengar på sin verksamhet. Samtidigt som man reducerar det framtida svenska humankapitalet enormt.

8 kommentarer:

Unknown sa...

Huvudet på spiken! Tror inte det är så bra jag heller. Sedan tror ja det oxå bidrar till ökad segregering av olika grupper. Som du va inne på i ditt inlägg så undrar man ju hur kvaliteten kan säkerställas?

För att ta ett exempel så vill ju vissa körskolor att elever ska få köra upp för körskolan. Troligtvis är ju inte en så bra ide då ja tror det krävs en stor organisation för att för hindra medvetet och omedvetet fusk. Nu är ju inte betyg ett körkort men endå ett resultat av vad man lärt sig så vissa likheter finns ju.

Men med dagens högervindar så kommer det nog bli mera av detta. Privat sjukvård mm. Fabriksarbetarsonen och direktörsdottern kanske snart inte behöver sitta i samma väntrum på sjukhuset.

En av skolorna där man fick gratis dator på har ju uppmärksammats i media där eleverna klagat på den usla undervisningen. Vill även minnas att VDn för "bolaget" hade blivit snuskigt rik på kuppen genom en affär som inte riktigt tålde dagens ljus.

Vore ju inte så bra om undervisningen blev affärer för de pengagiriga herrarna att sätta sina klor i!

/Kalle

Anonym sa...

for once håller jag med dig fullt ut. min syster går på en friskola. vad jag vet är det iofs inget fel på hennes utbildning.. men.. rektorn är svinrik. känns lite sådär att skolan blir en lönsam verksamhet. vad är egentligen i fokus - bra undervisning & rättvisa betyg eller status & pengar?

Anonym sa...

Detta är ett stort problem. Du som har insikt i skolor, hur är egentligen den kommunala skolan. Är det inte så att dom även dras med problem som bråkiga elever o dylikt... När och om jag blir förälder kommer jag få sätta mig ner och bli mer påläst och fråga runt om detta.
Men om jag har fått uppfattningen att kommunala skolor har så pass mycket problem med bråkiga elever och "trötta" lärare att dom som kan och vill, hamnar i skymundan.
Därav är ev en bra friskola intressant att titta på men som du skriver finns det gott om skit med.
Vet inte vad jag vill ha sagt egentligen, skyller på sockerfall!
B

Lorden sa...

karl-->

Utvecklingen kan givetvis leda till den klassegregering som du pratar om. Det är med detta resonemang som man kan legitimera tesen om att kapitalismen urholkar folkgemenskapen. Alla medborgare borde ha samma rätt till sjukvård, tandläkare, skolväsende etc. Dessa institutioner är fundamentala element i samhället och vars verksamheter bör vara likriktade. Utbudet av dessa bör vara desamma oavsett var konsumenten bor i Sverige eller hur mycket pengar denne har i plånboken.

Vidare är undervisning redan affärer...Och visst, på många friskolor är kvaliteten på undervisningen undermålig.

löv-->

Din syster kanske är nöjd över att kraven är slappa, skoldagarna korta och att hon har fått en dator? Kanske är det enkelt att få bra betyg? Kanske finns det utmärkt vegetariskt alternativ på skollunchen.

Givetvis kan hennes lärare också vara bra, trivseln i skolan utmärkt etc...Vad som är "bra" med skolor är alltid subjektivt. Skulle vara intressant att få ta del av din systers motivering till val av skola.

Det som är i fokus är skolornas profit. Rättvisa betyg och kvalitetssäkrad undervisning har blivit underordnad ekonomisk vinst och elevernas krav på "roligare" skola. Det är en farlig utveckling ur bildningssynpunkt. Det var det som var kvintessensen i mitt inlägg.

Sverige kan nog glömma svunna tider där våra ungdomar låg högst i läsförståelse, nutidsorientering och problemlösning. Den här utvecklingen får ju också allvarliga konsekvenser för universitet och högskolor. Dessa slår larm om att studenternas kvalitet tenderar att sjunka. Därmed kan vi också i framtiden glömma att Sverige ska vara ledande inom humaniora och vetenskapsforskning. Men, vi väljer ju alla vilket samhälle som ska premieras.

anonym (b)-->

Det är en nidbild du ger av kommunala skolor. Friskolor är verkligen ingen fristad för "intellektuella" och "problemfria" barn och ungdomar. Snarare tvärtom. Läs mer på http://www.friskola.se

"Fördom:
Fristående skolor vill bara ha de duktiga och problemfria eleverna.
Fakta:
Undersökningar visar att den procentuella andelen barn med särskilda behov ofta är större i den fristående grundskolan än i den kommunala. Dessutom ökar antalet friskolor som är specialiserade på barn med fysiska och psykiska funktionshinder."

Problem med stökiga elever finns säkert inom vissa skolor. Främst handlar det nog om "problemområdena" (läs invandrartäta förorter). Det finns en utbredd slapphet bland dagens ungdomar där många vill göra så lite som möjligt men ändå vill ha högt betyg. Det är en oförenlig ekvation. Men det säger väl sig självt att om flera hundratusen av "svenska" ungdomar hellre är en del av kriminella gäng än det etablerade samhället (som är etablerat hur länge till?)
så är det en hopplös uppgift för skolan att motivera dylika ungdomar till att studera och upphöja statusen på kunskap och bildning.

Man kan inte generalisera och säga att de bästa lärarna finns i de privata friskolorna, snarare tvärtom. "Bra" och "dåliga" lärare finns inom alla skolverksamheter. Jag har en god vän som arbetar på en friskola. Enligt denne är det många "nötter" som arbetar där.

Eftersom äldre lärare är mer trögrörliga finns många av dessa kvar i den kommunala verksamheten. Dessa är dock utbildade under en tid där lärarstatusen var högre, de har stor erfarenhet etc. Det i kombination med yngre, entusiastiska och kunniga lärare utgör den bästa lärarkombinationen enligt min mening. Efterfrågan på lärare är inte speciellt stort. Många sökande till varje utannonserad plats till de kommunala skolorna. Så räkna med att skolledningen gallrar ordentligt innan de anställer någon. I dagens konkurrens måste man tänka efter noga vilka man ska anställa och inte.

Friskolorna som är ett relativt nytt fenomen lockar till sig "nyexade" lärare, som gärna är rörliga. Många kommer och går. Kontinuiteten för eleverna hämmas. Dessutom är alla yngre lärare långt ifrån bra. Lärarutbildningen är idag en lågstatusutbildning där i princip vem som helst kan bli lärare. Det är pinsmamt. Ska inte en lärare vara just lärare? Man kan fråga sig vad vissa lärare egentligen kan lära ut...Nåja, som du märker så finns det dilemman kring allt :)

Friskolorna saknar dessutom ofta specialutbildad personal (kuratorer, skolsköterskor, studievägledare etc.). Att anställa innebär ekonomiska utgifter, något man vill undvika.

Om du ska "välja" skola åt dina ungar så småningom, så får du ta ställning till vilket samhälle du vill ha, vad du premierar. Givetvis vill man alltid sina barns bästa, men idag tror jag att den kommunala skolan fortfarande utgör ett bättre alternativ än friskolan. MEN, hur framtiden blir vet vi inte. Kanske är alla framtida skolor på ett eller annat sätt privata...

Anonym sa...

tror inte min syster har korta skoldagar, eller en egen dator.. men.. du får säkerligen fråga henne vad hon tycker & varför hon valde skola & så.. min syster är ambitiös, inget snack om saken. vill du ha hennes MSN, just ask. :)

Lorden sa...

löv-->

På A svarar jag: Betvivlar inte en sekund att hon är "amitiös".

På B svarar jag: Passar gärna när det gäller tillgång till din syrras MSN ;)

Anonym sa...

Ytterligare en aspekt i detta ämne är hurvida olika områden/förorter påverkar lärarkvalite och i förlängningen barnens/ungdomarnas betyg.

Lorden sa...

Som vanligt sätter Lordens Blogg agendan i den samhälleliga debatten. Idag uppmärksammas problematiken även i landets största skvallertidning, Aftonbladet.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1716508.ab