Det är för många sedan länge känt att förorterna till svenska städer har förvandlats till allvarliga problemområden. Förutom våldsamma gängslagsmål, fattigdom och utanförskap, verkar det i dessa områden råda fullständig anarki. För ett par år sedan var det upplopp i ett av Södertäljes s.k. problemområden Ronna. Att Fittja, Rosengård, Hammarkullen, Angered, Alby och för den delen Ronna är kända problemområden är nog de flesta medvetna om. Men media gör allt för att tysta ner hur allvarlig situationen egentligen är.
Under nyårshelgen har T-banestationen i Rinkeby fått stängas ner pga "ungdomsgäng", som i sann anarkistisk anda, har beskjutit resenärer med nyårsraketer. Från många andra problemområden rapporteras det om samma problem.
För ett par dagar sedan uppdagades ett fenomen för allmänheten, som sedan länge varit känt inom vissa yrkesgrupper. "Nyheterna" sände ett inslag som uppmärksammade att Polis, ambulans och räddningstjänst inte kan verka i dessa problemområden utan att bli störda i sina arbetsuppgifter. Ambulansmän och polis blir attackerade av ungdomsgäng när deras syfte är att hjälpa till. Även räddningstjänsten blir allt som oftast attackerade med stenar, raketer eller andra föremål när de ska släcka bränder i de här områdena.
Man frågar sig vad i hel*ete det är som pågår? Först tänder "förortsmobben" eld på byggnader, containrar eller andra föremål. När räddningstjänsten rycker ut för att hjälpa till, blir de bemötta med avsky och såväl fysiskt som verbalt våld. Dessa "ungdomsgäng", som består av invandrarungdomar som fått en extra chans i Sverige beter sig som ocivilierade djur. Vad blir samhällets svar? Jo, att det är synd om stenkastarna och att de inte vet bättre. Vad fan är det för människosyn? Om inte människor förstår att man inte ska kasta sten mot räddningstjänst och polis, så känns det rätt meningslöst att tro på ett framtida fungerande samhälle.
Det är också i ovan nämnda områden som vår svenske kung menar att Sveriges framtid ligger. I sitt jultal framhöll Karl XVI Gustaf att han ser så många möjligheter med ungdomarna i förorterna, och tar upp Hammarkullen som konkret exempel. Ja, det är lätt för kungen att säga som bor i slott och vars största problem ligger i om han får bygga ett nytt fritidshus på fridlyst mark eller inte. Man kan föreslå att kungen själv bosätter sig i dessa ghettoområden och försöker stoppa stenkastare och bråkmakare istället för att, indirekt, försvara detta neandertalarbeteende. Kungen bryr sig troligen inte alls om förorterna. Han, eller rättare sagt den som egentligen skrivit kungens tal, vill bara få allt så politikst korrekt som möjligt. Att tydliggöra problem verkar vara förbjudet i detta land. Allt ska sopas under mattan. Det är ingen hejd på hyckleriet.
Vidare ska det tillsättas "brobryggare" som ska verka i förorterna och vars uppgft blir att försöka förklara för horderna att man inte ska kasta sten på räddningstjänst, polis och ambulans. Herregud, det här tar ju fan priset. Daltandet har inga gränser verkar det som. Har detta lands rim och reson försvunnit helt? Ingen vågar heller ta tag i problemen, ingen vågar erkänna att det finns ett problem. Ingen vågar ge en (saklig) förklaring till problemen. Sverige är världens bästa demokrati. Jovisst. Möjligen i den ovetande "medelsvenssons" liv. För oss andra utgjör vissa delar av det svenska samhället idag inget annat än en medelmåttig anarki.
Källa till införandet av s.k. brobryggare i förorter: http://www.sr.se/cgi-bin/malmo/nyheter/artikel.asp?Artikel=1743691
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
15 kommentarer:
För min del skulle det vara mycket intressant att ta del av de icke-nationella läsarnas synpunkter om detta blogginlägg. I och med bloggens omröstningar och diskussioner så vet jag ju att besökarna här återfinns i lite olika läger.
Eller så gör vi som politiker och massmedia och tiger ihjäl problemen så försvinner de säkert, alternativt förskjuter problematiken till att handla om "strukturell rasism" eller vilket det dagsaktuella tramsuttrycket är.
Ett mångkulturellt Sverige med ohejdad massinvandring kommer tveklöst att leda till kaos och anarki även utanför "problemområden" inom en snar framtid. Hur kan folk blunda för detta? Är rädslan för social stigmatisering så stor? Eller beror det på medias (av olika anledningar) ensidiga rapportering som folk inte reagerar över detta?
Att Hammarkullen är Sveriges framtid tvekar jag inte alls över, men det är ingen vacker framtid. Kali yuga är här. Vi lever i intressanta tider.
Herr D efterlyste en icke-nationell syn på Lordens blogginlägg, så jag tar och drar mitt lilla strå till stacken med följande:
Det som händer i förorterna är mycket oförståeligt och väldigt beklagligt. Frågan är varför räddningspersonal antastas, jag har naturligtvis inget svar på det. Man kan ju dock inte undgå att fundera över det. Är det nån sorts social isolering som pågår? Är man så van vid sitt förra hemlands korrumpering att allt statligt ses som ett hot? Är man helt fast i sin grupp att man kan tala om sektbildningar? Jag för min del kan inte tro att människor som rent fysiologiskt är nästan identiska världen över skulle vara mentalt efterblivna. Skulle Nordeuropéer vara det enda "folk" som inte är helt dumma i huvudet? Absurt!
Min åsikt är att invandrare i förorter är som folk i allmänhet, med några skillnader: De är väldigt utsatta i sin situation i ett nytt land där de av majoriteten av befolkningen egentligen inte är välkomna. De är socialt isolerade i förorterna utan någon kontakt med det svenska samhället. De faller lätt offer för de starka patriarkaliska system som utan tvekan råder i förorterna. Jag ser förorterna snarare som ett flyktingläger än "en ny chans". Det är inte invandrarna som skapat situationen utan svenskarna själva, som totalt har blundat för alla problem invandringen har skapat. Sverige har tagit in alldeles för många invandrare under för kort tid, inte tu tal om saken.
Vad man bör göra är dock inte att strypa invandringen helt. Det går nämligen inte att isolera sig från värden i sitt eget lilla hörn, vilket historien utvisat gång på gång. Jobba med en bättre integrering och för en konstruktiv dialog med förorten och de människor som bor där, gräv inte ner huvudet i sanden eller sök syndabockar som en huvudlös lynchmobb. Som det ser ut nu kanske framtiden är Hammarkullen. Det duger inte! Så länge segregation och misstro råder i svenska samhället styr vi tyvärr åt det hållet.
Jag tackar Rasch för hans replik. Jag har en del synpunkter dock.
Jag tycker att det är positivt att du identifierat problemet med en allt för stor invandring, du är på god väg mot SD där. :-)
Positivt är även att du (den här gången tvärtemot SD) inte förklarar problemet med att invånarna i "problemområden" skulle vara kulturellt eller biologiskt "sämre" eller "mentalt efterblivna", även om du underskattar de biologiska skillnaderna mellan folk i en onödig bisats samt försöker lägga dessa bigotta åsikter i min (och Lordens?) mun.
Vad gäller skuldbeläggning så är det klart att jag kan förstå att folk söker lyckan i ett rikt land där det redan finns många av deras landsmän och det är lätt att få bidrag osv om man inte hittar ett jobb. Jag förstår också att de själva väljer att bosätta sig med sina egna (ja, det är i högsta grad en självvald segregation).
Svenskarna har en viss skuld då de fortsatt att rösta på partier som låtit detta fritt pågå, men politiker och medieherrar som ser till att de som inte bor i omedelbar närhet till dessa problemområden inte får reda på hur verkligheten ser ut för många människor idag är i mina ögon de verkliga bovarna.
Att åberopa bättre integrationsarbete som en lösning är enligt mig fullständigt lönlöst då:
1. Invandrare i allmänhet inte vill integreras
och
2. Deras kulturer är så starka och annorlunda att de inte kan integreras på ett bra sätt och inte heller bör göra det, då deras kulturella arv riskerar att urvattnas.
Jag förstår inte riktigt vad du menar med att isolera sig helt och att detta historiskt sett visat sig vara en dålig strategi, kan du utveckla detta?
Givetvis ska alla länder hjälpa till med solidaritetshandlingar mot folk från andra länder som flyr från krig och oroligheter men detta sker idag på ett inhumant sätt.
Om vi skulle lägga de pengar som en (1) invandrare kostar svenska samhället idag på hjälpinsatser för flyktingar i deras närområden så skulle vi kunna hjälpa 100 flyktingar till en stabil tillvaro, och som bonus utan att utsätta dem för kulturella konflikter och rotlöshet; alternativt rädda livet på inte mindre än 400 barn i Afrika.
Dessutom så är endast 2-3% av de som söker asyl i Sverige flyktingar med reellt skyddsbehov enligt Genevekonventionens definition.
Svensk invandrings- och flyktingpolitik gynnar med andra ord varken flyktingar eller svenskar.
Mycket intressanta synpunkter som har förts fram. Den här frågan debatteras alldeles för lite i media, ingen vågar nämligen.
Om man kritiserar "invandrares" negativa beteenden blir man tydligen per automatik definierad som en rasist. De är givetvis dumt att kategorisera "invandrare" som en homogen grupp och att alla "invandrare" är dumma eller beter sig dåligt. Så är det givetvis inte. Men man kan inte blunda för att "invandrare" är överrepresenterade i brottsstatistik och att invandringen HAR fått reella negativa samhälleliga konsekvenser. Detta vågar dock ingen framföra.
Rasch åberopar en del sakliga och relevanta aspekter av problematiken. Ett stort steg i i rätt riktning är ju att man erkänner problematiken. Därmed kan man göra någonting åt den.
Min mening med inlägget var givetvis INTE att "smutskasta" några enskilda invandrare eller "invandrare" som grupp. Jag håller fullständigt med rasch (och Herr_D) i ansvarsfrågan till problematiken.
Det är indoktrinerat sedan barnsben att "mångkultur" ska vara något positivt. I viss mån, och till viss del, kan det möjligen vara sant. Men invandrarna får inte bli stora minoriteter, som det är idag. Då uppstår stora slitningar, inte bara mellan "etniska svenskar" utan också mellan olika etniska invandrargrupper. Herr_D:s resonemang att många kulturer är starka och inte vill integreras är inte pjåkig alls. Det är så det ser ut. Det är vår kultur som ger vika, gång på gång för minoriteter.
Så man kan därför sakligt fråga sig exakt vad som är så bra med "mångkultur"? Mycket blir komplicerat. Eller var/är mångkulturen bra på Balkan, i Kenya, i Rwanda, i Frankrike, eller i för den delen USA? Vart har den egentligen fungerat? Personligen är jag långt ifrån rasist (en av mina närmaste vänner är t.om. mörkhyad) men jag tycker ändå att frågan måste lyftas utan att bli stämplad som något man inte är. Eller vad säger top boy O? :=)
Man måste givetvis visa solidaritet och försöka hjälpa flyktingar i viss mån. Men som herr_D påpekar, är det ju få immigranter som verkligen kan anses vara flyktingar idag. Sverige kan inte agera avlastningsland för hela världen. Om så sker kan Sverige aldrig bli ett normalt fungerande samhälle igen.
I Sverige har devisen "lagom är bäst" varit gångbar. Det verkar gälla på alla plan förutom "flyktingpolitiken", där Sverige tar in absolut mest invandrare i hela EU (i förhållande till folkmängd). Samtidigt sliter det enormt på samhället medan media väljer att tysta ner allt detta. Klart att frustrationen växer hos vissa.
jag säger bara HEJA RASCH!
Rasch ska ha stor heder för sitt inlägg. (En fråga till Lorden också: Du skriver "....Kan Sverige aldrig bli ett normalt fungerande samhälle igen". Vad är ett normalt fungerande samhälle? När var Sverige det senast?) Allt är relativt i mänskliga samspel som utgör fundamentet i alla samhällen. Under en tunn yta av social fernissa är människan ett våldsamt djur som har svårt att fördra olikheter eller det som skiljer ut sig från hennes egen flock. Det är ett bevis på mänsklighet att utveckla och träna sin förmåga att höja sig över denna djuriska böjelse. Ju mer missnöjd man är med sitt eget liv och sin situation (oftast en känsla av utanförskap) desto svårare att höja sig över sina djuriska böjelser. Detta gäller alla människor dvs både sk invandrare och människor som haft turen att födas i Sverige. Heja Rasch - Du visar prov på mänsklighet i Ditt inlägg
anonym--->
I ett fungerande samhälle kastas det inte stenar mot räddningstjänst och polis. I ett fungerande Sverige slår ungdomar inte ihjäl varandra. I ett fungerande Sverige har den organiserade brottsligheten inget fotfäste. I ett fungerande Sverige råder liknande moral och värdegrund bland medborgare. I ett fungerande Sverige är våldtäkter och mord marginaliserade. I ett fungerande Sverige råder det inte upplopsstämning i förorter. I ett fungerande Sverige respekterar man varandra. Ska jag fortsätta? Jag tror du fattar vinken...
Det är svårt att säga när Sverige senast var fungerande. I viss mån är Sverige idag fortfarande ett fungerande samhälle om man jämför med andra länder. Men utvecklingen är negativ. Notera nu att jag inte isolerar en allt för hög immigration som förklaringsorsak till denna utveckling. Jag bara konstaterar den.
Igår såg jag en dokumentär om året 1958 på SVT. Bilden som gavs då var ett väl fungerande samhälle. Ett tryggt folkhem. När det vände? Tja, skulle vilja hävda runt 1975...
Nu är jag medveten om att allt har en naturlig utveckling. Men den idylliska bild av Sverige som gavs i gårdagens dokumentär, där ett tryggt samhälle, solidaritet och folkgemenskap premierades, var sannerligen en vacker kontrast till dagens Sverige. Men det är svårt att jämföra eftersom jag inte upplevt båda epokerna irl så att säga...
Nu är inte jag med på vad Rasch skrivit som är så som är smart, förutom att han kritiserar invandrings- och integrationspolitiken utan att ta politisk ställning och komma med konkreta förslag på åtgärder. Det kan väl vem som helst? Eller just det, man får ju inte kritisera invandringspolitiken alls idag (Rasch: du är härmed att se som en rasist, dvs en mörkerman med mycket hat och ondska i din själ.).
Segregation och misstro är alltså problemen? Och hur löser man dem? Genom att kasta fler miljoner på verkningslösa flumprojekt i problemområden? Genom att tvångintegrera invandrare med svenskar och tvärtom? Jag förstår inte vad som är så fantastiskt med denna mångkultur att den ska försvaras till varje pris, trots offer i form av utanförskap, rotlöshet, kulturella och etniska konflikter, brottslighet och slöseri av resurser.
Är det verkligen av uppvisa mänsklighet att förespråka mångkultur med alla dess negativa konsekvenser?
Och vad var så hemskt med Sverige innan 1975 när det inte fanns ett politiskt beslut på att Sverige skulle bli en mångkultur? När vi var "isolerade i vårt lilla hörn" om det nu var så du menade Rasch.
Lorden -> 1958 kommer aldrig igen, men ur askan av det mångkulturella samhället ska ett nytt 1958 byggas!
Nej 1958 kommer aldrig igen och inte 2007 heller. Sluta att drömma om tider Ni aldrig upplevt men som Ni TROR var så idylliska
Nu var 1958 bara ett dagsaktuellt exempel, det kunde lika gärna varit 1975 eller 1994 för min del. Mycket var bättre då, mycket var sämre då.
De som jag som ser historien som cyklisk till skillnad från modernismens tro på en linjär utveckling är övertygade om att det måste krascha totalt innan det blir bättre. Vi lever som sagt i intressanta tider.
Men visst måste man få vara lite nostalgisk när snart inget finns kvar av det genuint svenska utan vårt land ligger våldtaget, nerklottrat och sönderbränt av försåtliga fyrverkeripjäser.
Diskutera även gärna integration och misstro med den 24-åriga kvinnan i denna artikeln som fått smaka på kulturberikning:
http://www.corren.se/archive/2008/1/7/jjarshhwjek62go.xml
Testar igen:
http://www.corren.se/archive/2008/1/7/jjarshhwjek62go.xml
Obersvera att detta endast är dagens östgötska exempel. 365 dagar på ett år, många fler städer i Sverige. You do the math.
Oj oj, här har det visst hettat till ordentligt i min frånvaro. Jag vill bara lägga till någon sak och försöka räta ut eventuella frågetecken om vad jag menade med mitt inlägg.
1: Jag ville inte lägga osagda ord i någons mun när jag tydde det som om alla andra än nordeuropéer är dumma í huvudet. Så skrivs nämligen inte i Lordens blogg eller i Herr D´s kommentar. Inte PÅ raderna i alla fall.
2: Jag kom inte med några förslag på konkreta åtgärder, eftersom det inte efterfrågades. Herr D önskade läsa en ickenationells syn på blogginlägget, inte några handlingsplaner för Sveriges framtid.
3. Jag tycker inte att jag underskattar de biologiska skillnaderna på jordens befolkning. Det räcker med att titta på ett sportevenemang för att inse att de inte är stora. Skulle vi annars kunna tävla fysiskt och psykiskt mot varandra i så olika grenar? Mentalt och kulturellt är vi ganska olika, men ett leende betyder samma sak var än man är på jorden.
Till sist, en undran bara. Det talas om mångkultur. Jag tycker att det är ett konstigt ord. Kultur är inte något statiskt som bara förs vidare från en generation till en annan, kultur är levande och skapas här och nu. Vad jag menar är att Svensk kultur inte på något sätt bör skiljas från utländsk kultur i den värld vi lever i! Här sitter jag och skriver på en dator. Är det svenskt? Språket? Hur många kan tala svenska som ”riktig” svenska skall talas, utan moderna låneord eller slang? Jag kör en tysk bil, jag har en japansk TV osv osv. Jag ser fram mot en framtid med öppnare sinnen och en rik och bred kultur. Tack för ordet!
rars--->
Med all respekt, men det var nog det dummaste jag har hört på länge. Du förnekar existensen av olika kulturer? Hur förklarar du då att vi har extremt olika levnadssätt och synsätt runtom i världen?
Det du beskriver och exemplifierar med "japansk TV", "tysk bil" etc. är ju inget annat än vanligt handelsutbyte. Det är en företeelse som har ägt rum sedan urminnes tider. Och handel har ingenting med kultur att göra.
Kultur är visserligen ett mångfasetterat begrepp. För mig (och för de allra flesta andra) inbegriper begreppet kultur främst tradition, religion, språk, värdegrund, etik, moral och idéhistoria.
Tillsammans utgör ovanstående komponenter det kitt som formar människans sociala kontext och levnadsvillkor. Kultur utgör alltså ryggraden i ett samhälle. Och detta vill du marginalisera och reducera till simpelt handelsutbyte? Det är ganska så ogenomtänkt...
Anledningen till att världens samhällen skiljer sig så oerhört från varandra beror på just kulturella skillander. Idéhistoria, traditioner, religioner sätter agendan. Eller du menar att det inte finns skillnader mellan muslimers, kristnas eller, exempelvis, hinduers sätt att se på normer, lagar, existensiella frågor, kvinnosyn, ja allt...?
Varför ser samhället olika ut i Saudiarabien och i Sverige? Om kulturen är dynamisk och det inte finns kulturella skillnader?
Mångkultur, min vän, är alltså när flera av dessa olika religioner, idétraditioner, normer, värderingar, traditioner, språk etc blandas ihop med varandra. Att en sådan blandning innebär stora inre sinnligt teoretiska, och yttre praktiska, problem och konflikter borde väl den mest enfaldige kunna räkna ut.
Kulturer och traditioner är så starkt förankrade att de flesta människor inte vill ge upp sin egen(förutom kulturförnekare då, som du själv), utan håller fast vid den. Du vet, det är därför muslimska kvinnor bär slöja i Sverige, det är därför muslimer bygger moskéer i Sverige, det är därgör vissa kristna inriktningar förespråkar hedersmord. Det är därför vissa pojkar (från områden med mansdominerade makthierarkier) får problem med kvinnliga auktoriteter. Det är därför könsstympning är vanligt förekommande i Sverige, trots att det strider mot våra lagar, det är därför många fastar och inte klarar skolan under "ramadan" etc etc. Det är därför jultomten kommer till svenskars hem på julafton, det är därför vi dricker nubbe och äter sill och dansar runt en midsommarstång på midsommarafton. Det är därför vi sjunger psalmer och traditionella låtar och vår nationalsång på våra skolavslutningar. Nåja, det sista var kanske inte sant. Men vi gjorde det tills för ett par år sedan, innan det blev fult att ha skolavslutningar i kyrkan och att sjunga sin nationalsång.
Men ovanstående sanningar är ju ingen problematik alls. Sverige i ett nötskal. Vårt land fungerar jättebra. Att kasta sten på ambulanser, poliser och brandkår har säkert inget med mångkultur att göra. Säkert inget med kulturkrockar, oliktänkande och traditioner att göra. Mankastar säkert sten om brandkåren kommer till Danderyd eller till Åtvidaberg också. Allt är frid och fröjd.
Köp er ni en tysk bil och en japansk TV. Stöd sedan teorin om att vi inte har någon kultur i Sverige om det är så ni känner. I vårt land finns nämligen inga problem. Bara ett vackert fint, mångkulturellt samhälle, där alla är en enda stor familj. En stor, glad och stenkastande familj.
Har svårt att förstå bitterheten i Lordens inlägg
Jag önskar jag hade tid och ork att ge er facit men jag har fullt upp att med bevaka mina intressen på nätet på annant håll. Rasch sätter dock fingret på många av mina tankar. Väl skrivet.
Skicka en kommentar