tisdag 22 juli 2008

Svårt att hålla sig borta från communities

Ända sedan Internets genomslag i mitten på 90-talet har så kallade communities varit populära platser för främst ungdomar. På communities kan man, virtuellt, behålla gamla sociala bekantskaper och skapa sig nya. Ganska så smidigt trots allt. Människor är som bekant väldigt nyfikna av sig och vill gärna hålla sig á jour med vad som händer i vänner och ovänners liv. Samtidigt verkar i princip samtliga deltagare på communities ha en klart exhibitionistisk ådra i sig. Man visar gärna upp bilder på sig själv och sina vänner i olika sammanhang.

I slutet av 90-talet när webchatten (jag hängde själv endel på Exilen, passagen) ersattes av Mirc var Skunk det främsta communityt. Skunk vände sig företrädesvis mot yngre personer och hade något år i rampljuset som den mest populära ungdomssajten. När entreprenörer insåg att affärsidéen var lönande och att communites var populära utvecklades flera olika alternativ till skunk snabbt. Snart blev Lunarstorm den ledande. Man får anta att Lunarstorm än idag är det mest poulära communityt. Visserligen hade jag ett alias reggat där, och har det förmodligen än, men det var länge sedan jag reellt fanns eller var verksam på den sighten. Även den vänder sig till yngre människor. Det har sedan funnits en massa nischade communitys för äldre, punkare, hårdrockare och andra alternativa stilar, politiska inriktningar eller sexuella läggningar.

För oss yngre vuxna har communityt Facebook under senare år haft stor genomslagskraft. Jag vägrade länge att ta del av den nya facebookvågen och väntade därmed in i det sista med att registrera mig. Dels kände jag mig ganska trött på fenomenet och dels kändes Facebook som en lindrigare form av åsikts- och personregistrering. På Facebook registreras nämligen allt i sitt riktiga namn. Det har också framförts kritik mot att man inte kan säga upp sitt medlemskap eller radera den information man en gång publicerat på Facebook.

Som jag tidigare har tagit upp på "Lordens" åtnjuter vi inte längre något som kallas för personlig integritet. Således är det i sig ett dåligt argument för att leva i avhållsamhet från Facebook. Vill myndigheter eller privatpersoner veta allt om ditt liv så får de förr eller senare reda på det. Vare sig du har facebook eller inte. Som ni säkert förstår så har jag i dagarna registrerat mig på facebook. Det är nu det enda communityt jag besöker frekvent. Många av mina gamla och nuvarande klasskamrater, ovänner, vänner och endel familjemedlemmar återfinns där. Det kändes som skäl nog, och genom att registrera mig tillfredställdes således min nyfikna och exhibitionistiska ådra. Lorden är ju inte heller han mer än människa. Tro det eller ej ;)

Inga kommentarer: