Djävulens advokat

Idag häktades tre 16-åringar som natten mot lördag misshandlade en jämnårig kille till döds i Stockholm. Brottsrubriceringen lyder grov misshandel och vållande till annans död. Eftersom svenskt domstolsväsende måste följa Svea rikes lag var denna brottsrubricering i sig inget konstigt. Visserligen är offret död till följd av den grova misshandeln, men mord måste vara en planerad och uppsåtlig handling. De stackars förövarna kunde ju inte veta att en människa kan dö av upprepade knytnävsslag, slag med baseballträn och sparkar mot huvudet. Två av de tre häktade pekar samstämmigt ut den tredje personen som drivande och mest aktiv i dödsmisshandeln.

Man blir föga förvånad att den utpekade företräds av stjärn- och kändisadvokaten Leif Silbersky. Så fort ett grovt brott som genererar ett stort massmedialt intresse inträffar i vårt land, så kan man garantera att den (eller någon av de) åtalde kommer att försvaras av Silbersky. Givetvis för att han är en skicklig advokat, men också för att Silbersky njuter av varje sekund i rampljuset. Ett fungerande, demokratiskt, rättssystem kräver att den åtalade ska ha en juridiskt skolad försvarare till sin hjälp, och åtaladingen är skyldig förrän man är dömd i en domstol. Detta är jag medveten om. Men stjärnadvokaten Silbersky har genom åren försvarat hedervärda medborgare som Trustorplundrarna, diskoteksbrandsmördarna i Göteborg och Hagamannen. Därför var jag föga förvånad att just Silbersky med sin arroganta uppsyn dök upp i TV och klargjorde att sin nuvarande klient är helt oskyldig till dödsmisshandeln. Han erkänner visserligen att han både har sparkat och slagit offret, men detta har skett i självförsvar. HALLÅ, en ung människa har dött; ihjälsparkad och ihjälslagen av (minst) tre förövare som gett sig på en ensam kille. I självförsvar. Tjena.

Silberskys respekt för den döde och hans anhöriga är obefintlig. Han måste givetvis få företräda sin klient, men att vidare gå ut i media och göra sin häktade klient till offer blir absurt. Jag har tidigare deklarerat att samhället måste ta krafttag mot brottsligheten i allmänhet och grova våldsbrott utfört av ungdomar i synnerhet. Att Silbersky menar att häktet inte är något ställe att vara på för en 16-åring är oförenligt med klientens tidigare handlande. Enligt Silberskys retorik är hans klient gammal nog att vara ute mitt i natten, nyttja alkohol (och enligt media andra droger) samt slå ihjäl en annan människa, men inte gammal nog att sitta i häktet. Jag vill återigen poängtera att klienten inte är dömd än, men eftersom han erkänner att han såväl har sparkat som slagit mordoffret har han med största sannolikhet varit inblandad i det hela.

Eftersom de åtalade har en ringa ålder lär påföljden till att de släckt ett människoliv med största sannolikhet bli ungdomsvård i något/ett par år. När grabbarna är 20 är de med all säkerhet ute i det fria igen, med hela livet framför sig. Mordoffret fick inte ens uppleva sin 17-årsdag.