Traditionellt har kunskap värderats högt i vårt västerländska samhälle. Den lärde har fått högst betyg i skolan, den lärde har verkat i maktens korridorer och den lärde har fått de eftertraktade jobben på arbetsmarknaden. Kort sagt: den lärde har alltid varit någon man har sett upp till. Den värderade kunskapen, har historiskt, bestått i kunskapen själv. Kunskap har varit makt.
Idag verkar synen på värderad kunskap genomgå ett paradigmskifte. Istället för den traditionellt värderade kunskapen, verkar den samtida och framtida kunskapen genomsyras av ord som fantasi och entreprenörskap. Vår tids ultraliberalistiska och kapitalistiska tankesätt har pådrivit denna utveckling.
Redan i höstas kunde man läsa om indragna statliga medel till universitet för att ansökningarna har minskat. Trots att årskullarna blir större, minskar antalet sökande till eftergymnasiala studier. Samma tendens finns inom ansökningsstatistiken till högskoleprovet. Statistiken visar tydligt att allt färre väljer att skriva högskoleprovet. Detta är givetvis en omedelbar konsekvens av att synen på den traditionella, intellektuella kunskapen håller på att förändras. Varför studera vidare om det hela tiden är din entreprenöriella anda som värderas i arbetslivet? Med detta synsätt kan du lika gärna hoppa av grundskolan och försöka att starta ett IT-bolag istället. Om du misslyckas kan du ju försöka att skapa ett nytt. Det finns ju ingen hejd på din fantasi. Fantastiskt eller hur? Och att studera på högskola och univetsitet är ju inte ens att tänka på. Så onödigt det är med intellektuell utbildning!
Som jag redan har påpekat är detta paradigmskifte inom kunskapsvärderingen ett barn av vår tävlingsinriktade och globala tidsanda. Man kan dock ifrågasätta varför samhället väljer att förankra detta paradigmskifte.
I skolvärlden består idag lärarfortbildning av metoder om hur man kan premiera elever som påvisar extra goda entreprenöriella egenskaper. Vidare handlar dagens pedagogiska brandtal om just vikten av entreprenörskap och fantasi snarare än traditionell, intellektuell kunskap. I en TV-sänd debatt, där den liberale skolreformatorn Jan Björklund satt på första parkett ,talade Fredrik Härén. Detta skedde för några veckor sedan. Härén talade om vikten av att det svenska skolsystemet släpper ifrån sig personer som har fantasier och affärsidéer som kan konkurrera med övriga I-länder. Härén fick utmärkelsen årets talare 2006/2007. Man undrar i vilket samhälle man lever i när dess främsta pedagogiska agitator beskrivs på följande sätt: (och dessutom vinner pris på pris.)
Fredrik Härén talar ofta, länge och engagerat om 2000-talets viktigaste råvara: idéer. Det har givit honom mängder av utmärkelser som årets entreprenör, årets nytänkare med mera. Han har snabbt blivit ett av Sveriges mest uppmärksammade namn inom ämnet kreativitet. Med sin egen arbetsmässiga erfarenhet som bakgrund, har Fredrik förmågan att sätta in betydelsen av kreativitet och förmågan att tänka annorlunda i ett större affärsmässigt perspektiv.
Ett samhälle bestående enbart av entreprenörer, idésprutor, nytänkare och utpräglade kapitalister. Är det vårt utopiska samhälle? Förhoppningsvis är detta paradigmskifte en fluga. En upplåst ballong som kommer att spricka likt IT-bubblan. För även om vi går allt mer mot den ovan beskrivna situationen, så kommer den genuina intellektuella kunskapen alltid på ett eller annat sätt att behövas. Mer än någonsin. Kunskap är nämligen makt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Den största anledningen till att färre gör högskoleprovet torde vara den rådande högkonjukturen. Det är ju en klassisk konsekvens att färre väljer att läsa vidare när det råder goda tider. Förmodligen kommer både folk som gör högskoleprovet och antalet studenter att öka när när högkonjukturen avtar. När samhällsekonomin kärvar tenderar folk att återvända till skolbänken samtidigt som statusen på att inneha en eftergymnasial utbildning ökar.
Ett klassiskt exempel på att det är högkonjuktur är ju alla de som jobbar som säjare eller mäklare och som tjänar stora pengar idag. De har oftast en begränsad utbildning, i bästa fall en två-årig (KY)utbildning, men tjänar feta pengar ändo. Denna verksamhet, dvs att sälja varor eller fastigheter/bostäder, är väldigt starkt knuten till att de ekonomiska hjulen rullar i samhället. Men så fort den ekonomiska stagnationen kommer så kommer dessa jobb vara skit värda då omsättningen av varor minskar och priserna på fastigheter/bostadsrätter etc sjunker.
Jag tror personligen inte att det är någon större risk på längre sikt för en devalvering av värdet av akademisk kunskap.
/ Ola
Ola-->
Du har givetvis rätt i att det är svårt att förringa högkonjunkturens inverkan på det rådande (tillfälliga) paradigmskiftet. Och framför allt på ditt exempel kring den ökade efterfrågan av mäklare/säljare.
Att "flugan" inom pedagogiken är att premiera fantasi och entreprenörskap framför traditionell/akademisk kunskap råder det dock inga tvivel om. Jag hoppas innerligt att denna fluga blir kortlivad.
Förtsår inte motsättningen mellan idérikedom och kunskap?? Konstlad motsättning påhittad av Lorden. En bildad person kan mycket väl vara idérik
Anonym-->
Det finns ingen motsättning mellan de båda. Läs om, läs rätt! Däremot är kombinationen bra, att enbart börja att premiera entreprenörskap i skolan är ingen vidare utveckling. Enligt mig.
Skicka en kommentar